Etiketter

, , , ,

Sista veckan har jag smugit upp i vikt men minskat i omfång. Jag vet vad det beror på. Kosten som jag testar fram. Jag har börjat få koll på vad jag kan äta men kommer förstås att fortsätta lära mig längs vägen men det vardagliga börjar jag få koll på.

Jag är en överätare, det vet jag. Det har jag bevis på i form av att varje gång jag skriver matdagbok ser jag att jag äter för två. Nu när jag lagt om min kost har jag ätit dessutom ätit mer i rädsla för att jag ska gå hungrig eller bli triggad att äta trots total mättnad. Så det är förstås mitt nästa steg i min kostförändring, att minska portionerna.

Att äta med måtta är en del i ett tillfrisknande i min sjukdom, om inte för att ha kontroll på blodsockret utan medicinering. Så istället för att skriva en matdagbok i dess traditionella utförande skriver jag nu en känslomatdagbok. Jag skriver vad jag äter men framförallt skriver jag hur jag känner. Jag har lagt fokus på hunger- och sugkänslor. Jag behöver se bevis på att jag inte blir hungrig av att minska på mina portioner. Min rädsla är egentligen inte att jag ska bli hungrig för det är inte farligt eller jobbigt. När man är hungrig då vill man ha mättande mat. Utan min rädsla är att jag ska bli sugen. Jag lider av hetsätning men får inte kalla det för det eftersom jag inte tvingar fram kräkningar efteråt. Jag har precis samma beteende som en hetsätare men kräks inte eller tar inte laxerande medel efteråt.

I morse åt jag lite mindre än vad jag brukar göra, cirka 30 % mindre än normalt. Det var kl. 07:30. Nu är det normalt när jag brukar äta lunch (12:00) och jag är inte hungrig. Har en liten känsla av ”tomhet” men det är inte hunger. Jag kommer att gå och äta lunch nu för det är vad som förväntas av en (tror jag) bland kollegorna och vad rekommendationerna är bland de flesta kostrådgivarna, dietisterna etc. LCHF-anhängare är ett undantag men även där finns det de som rekommenderar regelbunden kosthållning om 3-5 gånger om dagen.

Det ska bli spännande i alla fall och se åt vilket håll det här barkar. Min förhoppning är att jag kommer att halvera mitt matintag så det blir mat på tallriken för en person och inte två.

Till nästa gång!